En gång när jag hade en rätt deppig tonårssommar irrade jag runt på skogsvägarna runt vårt sommarland i Småland.
Där mötte jag en gammal man på cykel. Han stannade till och så sa han allvarligt;
"Jag har idag kommit på att björken är det vackraste trädet."
Sen cyklade han vidare.
Ja, och nu är det så länge sen, nu cyklar han någon annanstans. Men varje gång jag går förbi den platsen tänker jag på det. Att björken är det vackraste trädet.
Det känns viktigt och sant.
Härom dagen behövde jag en björkbild och gick ner till den lilla skogsnutten vid sjön.
Där växer fina björkar men de är nästan helt dolda av körsbär och rönn.
Och nu är jag inte längre helt säker. Kanske är körsbär och rönn också vakrast?
Kanske är nästan alla träd vackrast? Så är det nog.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jomenvisst är det så!
sign "gammal Umebo"
Al och ek lägger jag mina röster på. Eller fint gammalt äppelträd … jag det är svårt att välja!
Skicka en kommentar