Anteckningar om sådant som händer eller har hänt

Som jag tänker på eller har sett, sådant som någon sa kanske? Eller om jag läste något. Och så lite rapporter om sådant som jag hittar eller får, till exempel av pappa...

fredag 30 april 2010

Igår



Jag har fågelmatan vid sovrumsfönstret, det har jag redan berättat.
Och jag kan inte se någon anledning att sluta mata dem bara för att det inte längre är vinter, tvärtom.
Efter ett uppehåll på några veckor är de nu jättehungriga, mina fågelvänner.
Det är en stor flock grönsiskor som kommer varje dag, och pilfinkarna som varit borta hela vintern. Sen kommer fem-sex grönfinkar också, några blåmesar, talgoxar, ringduvor och såklart nötväckan som piper hela tiden och fyller näbben med frön innan den flyger upp i eken. Kanske bor den där?
Häromdagen stod jag länge med kameran för att få en bild av den feta ringduvan när den vadar fram till magen genom blommande nunneört, men den gjorde inte om det fast jag väntade.
Däremot kom sparvhöken eller duvhöken eller vem det nu var och skrämde duvorna. En av dem flög skrikande rakt in i fönstret - där jag stod bara någon meter ifrån! Läskigt! Och fort gick det! Och det såg faktiskt ut som något från en Disneyfilm...
Duvan klarade sig.
Men igår, en lite mindre duns.
En grönsiska var det och jag sprang såklart ut med kameran och lyfte upp den, den verkade skadad.
Och den var så liten. Så varm och den blinkade med sitt lilla, blanka svarta öga.
När man möter ett fågelöga och det blinkar lite, det är fint.
Ja. Och sen, direkt från ryggläge med hopknipna fötter, bara flög den iväg!
Och var borta!
Handen kommer ihåg.

onsdag 28 april 2010

Inspiration


Jag satt och ritade och så blev jag inspirerad av min egen bild!
En unge som ritar, med pappret under sig på golvet och jag fick en sådan LUST att göra bilder, stora bilder, många!
Sen var jag i stan och köpte nya block, tre stycken.
Och sen pratade jag med en kompis, Sassa. Hon skulle göra så här nu och sedan hela sommaren, 100 dagar: tänka fem minuter, rita en kvart, skriva en kvart.
Varje dag.
Som en uppgift och sedan lägga allt i en hög och se vad det blev.
Ja, tankarna är kanske svåra att lägga i en hög, men man får väl gissa att de hamnar in i texten och bilderna.
Så nu tänker jag göra samma sak, i alla fall ungefär.
Tänka varje dag -ja. Och skriva så ofta det går, just det. Men framför allt rita, varje dag, hela sommaren och allt som är kvar av våren. Blommor ska jag rita, minst en om dagen.
Så får vi se vad det blir...

måndag 26 april 2010

Världsbokdagen med lånebarn



När man inga småbarn har hemma själv längre är det tur att man känner några...

tisdag 20 april 2010

Sådant man gör


Min trädgård gränsar väldigt nära till mina kusiners trädgårdar.
Faktiskt går de lite omlott. Jag har rabatter på andras tomter, så är det.
Nu håller min ena kusin på att gjuta en mur. Eftersom tomterna lutar så väldigt behöver man det, så det blir lite terasser och så där. Och då måste jag flytta på saker.
Växthuset till exempel...
Och en massa liljor.
En underbar och ganska ovanlig buske som står i hans trädgård men är våran, och han ska gräva med grävmaskin där den står så den måste vi rädda. Med grävmaskin...
Gullvivor, vårärt.
Det känns lite märkligt att köra ner den vassa spaden rakt i rabatten, och hela tiden kommer det upp liljelökar. De syns inte så mycket ovan jord än, jag hade glömt hur många de är!
Krolliljans lök består av en massa små fjäll, som en kronärtskocka fast nere i jorden. En näckros kanske eller så, vackert och ömtåligt. Och när de går sönder säger pappa att jag ska sätta dem en och en i småkrukor så blir det nya lökar av dem om några år. Sju eller så.
Så nu är alla småkrukor slut.

torsdag 15 april 2010

Vackert ljus


Det var väldigt mycket skator och kråkor i min trädgård i morse och jag ville fotografera dem.
Men när jag kom ut hade de flugit iväg allihop så jag gick ett litet varv bara. Vackert ljus...
Och helt spegelblankt vatten, jag får lust att bada men bara härom morgonen låg det en hinna av nyis över ytan så jag struntar nog i det.
Det är något med vårmorgonen, den ropar på mig.
Och den är alla morgnar på samma gång, så konstigt. Jag hör rödhaken och samtidigt hör jag alla rödhakar, kanske särskilt de som sjöng 2007. Då när mamma och jag byggde utställning på Sofiero hela våren och åkte ner med bil tidiga morgnar.
Jag satt på trappan och väntade på henne då, på de kalla stenarna och under rödhaken. Sen luktade det jord och luktviol i Helsingborg, här luktar det mera vitsippsrötter och multnande rodenderonblad, lite kompost kanske och stackmyror. Och så jord, såklart.
Lukten och rödhakesången hör ihop, liksom ljuset.
På kvällen är det likadant. Något ropar på mig, jag måste gå ut en stund och bara stå där.

måndag 12 april 2010

Att man kan bli glad


Jag har fått post.
från klass 1E på Backegårdsskolan i Bergsjön.
Helt underbara brev, sådana snälla och vackra ord och så de jättefina teckningarna därtill! Med koltrastar, och många fina porträtt av katten, som jag ju jämt ska berätta om.
Alla dagar när det känns lite ledsamt ska jag ta fram breven, man kan inte annat än bli glad genast man läser!
Idag är en sol-och-blom-dag. jag ska gå till Botan och rita, med matsäck.

torsdag 8 april 2010

Idéer


I mitt köksfönster står väldigt många krukväxter. De slingrar sig uppåt och kommer om några månader att ha fyllt hela rutan och halva taket.
Ibland blommar de.
Idag tänkte jag att de är som idéer, de där växterna. Jag satt på köksbordet och lyssnade på radio, då tänkte jag det. Som lunchrast.
Att de är som idéer och hela tiden kommer det nya småskott och då är det nya idéer och en bra sak. Jag ger dem tunna bambupinnar och snören att klättra på, nästa alla blir något och sen blommar de.
Jag får också idéer hela tiden, som små skott med fina blad men till dem har jag inga snören. Istället skriver jag ner dem i anteckningsböcker eller på papper eller i värsta fall i handflatan och sen glöms de alltför ofta bort.
Ibland hittar de en pinne och kan växa vidare och kanske blommar de.

tisdag 6 april 2010

April




Hela vintern och en del av våren har jag sagt till mig själv och andra att i april, då...
Efter påsk minsann...
Då ska jag ha tid, både med mitt EGET arbete och med trädgården, skogen. Det ska vara fritt i almanackan då, med arbetsro och taknefrid. Koltrasten ska sjunga, isen gå upp och i skogen ska stigarna vara isfria och framkomliga.
Sådär alldeles underbart kreativt och kul, liksom.
Vi får se hur det blir.
Koltrasten sjunger, ja. Och stigarna är isfria. Hur det är med tanken vet jag inte, men idéerna flaxar i alla fall runt, en del av dem skränar ganska högt.
Jag tror inte att jag egentligen berättat vad jag gjorde på skolbesöken härom veckan? Då när det var Koltrast-tema, vad det egentligen handlade om?
Jo, för det handlade om bild. Om fakta-bild. om att leta sig fram till motivet och lära känna det så bra så att man kan kan göra en fakta-bild på riktigt. En sådan måste vara sann, på ett ganska objektivs sätt.
Fakta är verklig kunskap, sådan som man kan läsa sig och lära vidare. Om man läser i fakta-boken ska det så sanna saker där, bilden ska stämma. Det är roligt men krävande.
Koltrastarna i koltrast-temat handlade om det. Om att titta noga och använda alla sinnen. Skissa och skissa och försöka tills det blir bra (och naturligtvis också vara lite generös mot sig själv - det blir bra oftare än man kanske vill erkänna). Att ta reda på en massa om det där som ska avbildas så att man VET vad som ska vara med, vad som är viktigt.
Ungarna nappade på det. Både på fakta-söket och på alla koltrast-fakta som presenterades.
Så nu tänkte jag göra samma sak igen och igen, fler teman med massor av bilder, exempel, ljud och berättelser. Så kanske jag kan få göra skolbesök fastän det inte är litteraturvecka?
Jag tror att jag börjar med nässelfjäril.

söndag 4 april 2010



Där jag bor är det långt till affären. I alla fall om man inte kör bil...
Jag brukar promenera dit och sedan ta bussen hem, då går hela dan.
Sol längs med sjön, starkt ljus på alla kajor. En sothöna skrek till i vassen, det visste jag inte att de kunde. Och över mig ett bekant svirrande. Ut över sjön syntes en guppig fågelflykt, nya kompisar anländer varje dag.
Sen mötte jag den när den vippade runt i det gula gräset, fina lilla sädesärlan.
Den klev så fint och tittade på mig med huvudet på sned, men alla bilder blev oskarpa för solen darrade så väldigt och det var ganska långt avstånd.
Att solen darrar, själv är jag väldigt darrhänt men det kompenserar den snälla kameran för. När solen darrar är det nog meningen att man ska fika istället.
Jag såg en pappa som hjältemodigt hoppat ner i ståloppet för att hämta barnens boll.
Och all is i forsen hade smält sen länge, bara vattenglitter och stänk nu.
På en pizzeria lät de mig låna toaletten fast jag inte köpte något.
Och fruktaffären var öppen precis som vilken dag som helst.