Semester

Det är sommar nu och dags för semester.
Jag ska åka till havet och vara utan dator så det blir nog inga rapporter på ett tag.
Men här är en liten snigel i alla fall.
Den träffade jag i trädgården härom dagen. Sådana snäckor har jag hittat förr. De är platta och har en liten kant runt om så att de lite grand ser ut som knappar, fast det syns dåligt på bilden.
Detta var första gången som det var någon hemma.
När solen lös genom snigeln kropp och snäcka blev det väldigt vackert, men de bilderna blev inget bra.

Grönt.

Inspirerad av min kollega Sassa Buregren försöker jag ha ett sommarpratarprojekt varje sommar.
Det brukar lyckas lite så där...

I år känns det dock ganska lovande.
Jag gör så att jag sitter lite varje dag, i alla fall ganska ofta.
Och målar med grön färg.
Akvarellfärg.
Jag använder ett papper om dan, helst ska det vara vått.
Motiven finns inne i huvudet, men de syns dåligt eftersom jag lyssnar på radion samtidigt.
Nyss blev det kartor tre dagar i rad?
Hur gick det till?
Hela tiden hoppas jag att det ska bli en äng, men det är så märkligt svårt att styra.

Sådant andra gör, del tre.

Nu bryr jag mig inte om att skriva så mycket.
Det är pappa igen, han har flätat.
Ibland blir det korgar men det händer att det blir annat också. Små, hårda mattor med ägg i kanten att sätta på väggen till exempel. Eller gräsblommor, blommor av gräs.
Med gräsets blommor hängande från kanten, kruståtel.
Undras vad han håller på med nu?

Juliregn.

Jag har varit och på besök på en plats som ligger där det är mörkt om nätterna.
Inga gatljus, inga upplysta städer, ingen granne med utebelysning och ingen som kommer med bil för alla är redan där de ska.
På en sådan plats kan man se stjärnor, och i natt är det fullmåne så månen borde ha varit fin också i går.
Fast det regnade.
Det regnade jättemycket, hela natten en milt fint smatter mot taket och då hörde jag det för gästsängen var precis under takåsen, väldigt mysigt. Nattkissa fick man göra i gräset och det regnade på mig och sen var kudden liten fuktig men det gjorde ju ingenting alls.
På morgonen var det tillfälligt uppehåll.
Sjön var mycket långrund och innehöll en arkipelag där man hade kunnat cykla torrskodd mellan öarna men när jag gått rätt långt ut gick det faktiskt att simma utan att slå knäna i botten.
Skogssjö, granskog och berg, sandbotten med kringkastade stenblock.
Notblomster.
En helt annan slags sjö än den här hemma.
Och i gräset hängde regnet kvar.

När vi klev av bussen här hemma var diket fullt av ung paddor.

Sådant andra gör, del två.

Härom dagen berättade jag om fina saker som pappa gör.
Jag ska berätta mer om det sen, men nu är det istället mina fina kusinbarn som har gjort något.
Vi var på landet, det andra landet, vid havet. Sommarlandet.
Sommarlandet ÄR ett annat land.
Barnen ville ha de lite större barnens kvarlämnade snäckor och jag sa att ni kan inte ta dem, de tillhör Måns, Malva och Tim.
Men får vi ta upp dem på kaffedrickat då?
Det fick de.
Och så försvann två av dem en stund, tysta som möss och vi tänkte inte så mycket på det.
Sen hämtade de oss.
Och ville visa.
De hade gjort så fint! Fint som fint på riktigt, så där vackert att vem som helst kunde se att det var underbart. Inte fint som titta vad ungarna har gjort, gulligt utan lite så att det skär i en, fast mjukt.
Alla snäckorna låg i en slingrande rad längs kaffedrickats räcke, grå och soltorkade. Tidig kvällsol gassade ner genom syrenbladen, på hörnet hade de ställt en vas med blommor. Borstnejlikor och malva.

Sen ville de att vi skulle äta middag däruppe.
Så då gjorde vi det, fast vi knappt fick plats och bordet inte ens går till knäna.

Blåbärskorg

Nu hoppas jag att jag minns rätt.
Så att det är blåbärsrötter den här lilla korgen är flätad av och inte björkrötter eller rötter av kvickrot. Eller extra tunna granrötter.
Det är sådant pappa använder nämligen, fast ibland väljer han gräs eller halvgräs istället, med eller utan vippa.
Olika arter har olika färg och rörlighet.
När blåtåteln är från i fjol blir den nästan genomskinlig så beige är den, det är märkligt nog vackert. Veketåg går att böja nästan hur som helst.
Till exempel.
Men det här är nog blåbärsrot tror jag.
Från skogen nästan ute vid mossen. Vildsvinen bökar upp rötterna, sen är det bara att dra lite så får man vad man behöver.
Om man nu alltså behöver blåbärsrötter.
Är man ute för att plocka blåbär är det bättre att ta en hink.

Sådant andra gör.

I midsomras var jag på sommarlandet i Småland.
Därifrån kommer nästan alla mina fynd, pappa hittar dem och ger dem till mig.
Rätt många av berättelserna kommer därifrån också.
Det är en bra plats.
Pappa bor på sommarlandet ungefär halva året. Hela sommaren och hela julen och sen en massa dagar och veckor där emellan, han hör hemma i skogen och det gör nog jag också.
Sommarlandet är en skogsfastighet. Skogen som hör till huset är ett virkesförråd, men också en trädgård. Och då menar jag inte en tam trädgård med krattade gräsmattor utan vitklöver utan en trädgård som är ett uttryck för någon.
Någon som försiktigt flyttar på pinnar och lägger ut valda stenar så att det blir fint.
Någon som väljer vilka träd som får bli stora och vilka som ska bort och någon som sprider ut frön lite här och var, som hemligheter.
I den här skogen har till exempel någon (pappa) lagt små mössor av mossa på de höga stubbarna längs stigen. Så att de måste vara där, stubbarna. Så att det ser ut som om de stått där mycket längre, fast träden de hört till fälldes i vintras.
Så att tiden blir liksom längre.

Här och var finns mer regelrätta installationer också.
Handsträdet till exempel.
Fast egentligen är det en hel dunge, med gamla arbetshandskar uppträdda på smågrenarna.
Det är faktiskt mycket vackert.