Det var bläckfisk i. Goda, vita ringar indränkta i rödgul sås.
Bläckfiskar är mollusker, som sniglar och snäckor och de har skal fast hemligt. Skalet är en halvhård pinne gömd inuti kroppen och den rensar man ut innan tillagningen.
Värdparet hade haft godheten att spara dessa skal till mig.
De gissade att jag kanske ville ha dem
Det ville jag.
Nu hänger de och snurrar i fönstret bredvid mitt skrivbord, förut såg man solen genom dem.
4 kommentarer:
Du har väl relativt hög luftfuktighet inne? Blir spännande att se om de här benen/skalen förintas som de förra jag försökte spara. Jag tror att nedbrytningen tog fart på allvar när det kom vatten på dem.
/Petra
Just nu hänger de i alla fall fritt och torrt över ett element.
Så här års är det jättetorrt inne, det är på sommaren det kan vara fuktigare. Fast då är å andra sidan fönstret soligt så det KAN gå bra...
Inga naturfynd är särskilt långvariga för den delen. Förr eller senare äter någon upp dem.
Naturfynd var snällt skrivet. Fiskdiskfynd, snarare! :-) Jag hoppas att jag inte råkade ge intryck av att jag själv hade dykt efter bläckfiskarna!
Aj, nu blev jag besviken! Det trodde ju jag:)
Skicka en kommentar