Möten.

I vintrast var det möten hela tiden och svårt att få tid att skriva.
Nu är det också möten, fast av ett helt annat slag.
Möten som är bra för skrivandet, vad jag än vill skriva om.
Nyss till exemplen, när jag gick till brevlådan.
Då satt det en för mig ny granne på ett av de nedre trappstegen. Den var väldigt kamouflerad men jag såg den i alla fall.
En ligustersvärmare.
Som ramlat ner.
Och då måste jag rädda den.
Det roliga med fjärilar är att de ganska gärna klättrar upp på ens hand, jag tror det har med kroppsvärme att göra.
Fötterna är som tunna remsor av kardborreband, de fastnar i den tunna huden på fingrarna. Inte mycket, men tillräckligt för att den här ganska stora fjärilen skulle kunna hålla sig fast.
Tyvärr saknades ett av frambenen, så den haltade när den kröp över min hand.
Jag satte den på taket till cykelhuset.
Den såg lite strandad ut på ett ganska sorgligt sätt, men där ska väl åtminstone ingen trampa på den.