Blombukett

Idag har jag varit på vernissage. En kollega, Sara Gimbergsson visade orginalbilder från sin nya bok Sova sött.
Det var alltså bokrealese också, två festliga saker.
Jag tycker mycket om när småbarnsböcker på detta sätt tas på allvar. Som den konst bilderna ju faktiskt är, som den litteratur hela boken är och som de läsare barnen är.
När man går på vernissage ska man ha med sig en blomma, det har alltid pappa. Den kan man gott plocka på vägen, så gör han, och så binder man ihop buketten med veketåg till exempel eller hundäxing - jag tog båda för säkerhetsskull. Sen får man gå genom staden med en liten ruffsig klöverhög i handen.
Det visade sig vara kontaktskapande.
Inte så att jättemånga mäniskor pratade med mig, men några. De ville veta vad det var för blommor och det var harklöver, alsikeklöver, rödklöver och gulvial. Älslingsblommor allihop, fast om jag ska vara helt ärlig så är nog de allra flesta vilda växterna mina äslklinsgblommor.
Fast helst ärtväxter då, som dessa.
De som inget sa tittade vänligt. Som om en blombukett i handen förvandlar en och man kommer att synas på ett annat sätt, just i dag var det en bra sak.
Nästan hela tiden regnade det ett litet regn underifrån. Då är det ingen idé att ha paraply.

På den översta bilden är det harklöver, fast bara de insamlade blombollarna. Och på den nedre bilden är det gulvial, fast bara de torra fröställningarna..
Och Saras bilder var förstås helt underbara! Gå dit och titta, de finns på Bokskåpet på hörnet Tredje Långatan/ Värmlandsgatan.