En kompis

Så här kan det bli när man lämnar dörren öppen.
Någon flyttar in.
På landet i Småland där jag var i midsommras är dörren alltid öppen, om det inte regnar. Eller är knottigt. Eller kallt, eller något annat jobbigt men vi hade bara fint och vackert väder med soliga vindar som höll de värsta knotten borta så vi lät dörren stå öppen.
Och då flög det in en bärfis.
Som landade på min handduk i tvättrummet.

Och bestämde sig för att lägga sina ägg där.
Det kan man kalla tur!
För mig alltså, som såg när det hände och jag tycker ju så mycket om att träffa små djur. Och bärfisar är så vackra, jag har en bärfis på mitt visitkort till och med. Det är bara när man råkar äta dem som de är jobbiga...
Men sen var det lite otur också för jag hade tänkt torka mig på handduken efter badet men det fick jag avstå ifrån nu.
Och när det var dags att fara hem satt äggen kvar okläckta så då blev jag tvungen att klippa loss en liten bit av handduken och lägga ute i humlen vid verandan. Hoppas de trivs i humle.

Nu finns bärfisen i min samling. Som ett minne nämligen, en del av samlingen ligger som minne. Och som en berättelse att ta fram när den behövs, på skolbesök kanske?

Jag har en liten död bärfis i samlingen också fast just nu minns jag inte var jag har lagt den?