Fjädrar, äggskal, kottar, fröskidor.
Och ifall jag hittar någon som har dött kan det hända att jag försöker samla på den också, ibland går det, ibland går det inte.
Sådana som lever samlar jag i minnet och som foto.
Någonstans i samlingen finns ett koltrastägg som min pappa plockade ur ett bo på fyrtiotalet och blåste ut som naturkunskapsläxa, så gör man inte längre.
Man inte ens får göra så.
Häromdagen fick jag se en annan samling, som någon annan samlat ihop. Han samlade i hela sitt liv och när han dog ärvde släktingarna samlingen, så pinsamt.
Och sen ärvde en liten hembygdsförening den.
Vad de nu ska gör med den.
Det är lite svårt eftersom den delvis består av fridlysta saker som man inte får samla på och inte heller sälja eller knappt ens ge bort.
Mannen hade ägnat sina dagar åt att sno ägg ur fågelbon, hela kullar, år efter år. Rovfåglar också, havsörn, pilgrimsfalk - alltihop. Och han dokumenterade allt också, nogrannt. Var han hittade ägget och hur han gått till väg.
Hans samlande hade gått helt överstyr.
Det ska inte mitt göra.
Det är också så meningslöst. En tornseglare som hänger i en ståltrådsögla från taket i ett hemligt och mörkt rum - vad är det? Mot en som flyger mot takåsen i kvällsolen strax efter midsommar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar