I mitt köksfönster står väldigt många krukväxter. De slingrar sig uppåt och kommer om några månader att ha fyllt hela rutan och halva taket.
Ibland blommar de.
Idag tänkte jag att de är som idéer, de där växterna. Jag satt på köksbordet och lyssnade på radio, då tänkte jag det. Som lunchrast.
Att de är som idéer och hela tiden kommer det nya småskott och då är det nya idéer och en bra sak. Jag ger dem tunna bambupinnar och snören att klättra på, nästa alla blir något och sen blommar de.
Jag får också idéer hela tiden, som små skott med fina blad men till dem har jag inga snören. Istället skriver jag ner dem i anteckningsböcker eller på papper eller i värsta fall i handflatan och sen glöms de alltför ofta bort.
Ibland hittar de en pinne och kan växa vidare och kanske blommar de.
1 kommentar:
Visst är det så! Jag brukar berätta för skolklasser om idéfrön som ploppar ner i min skalle och hur jag sedan vattnar och ansar och har mig och hur de där fröna sakta växer till bokidéer som jag kan börja skriva på.
- Så om jag ser någon som går omkring med blommor växande ut ur huvudet, kommenterade en klurig kille, är det en författare då?
Ja, sannolikt.
Skicka en kommentar