Jag väcks på morgnarna av att koltrastarna uppfodrande kacklar vid fågelmatan.
Och jag tänker på koltrastvåren och längtar dit men det här är koltrastvintern och det gäller att överleva. En av hanarna är tufsig och skev, stjärtfjädrarna är glesa, hela fågeln lutar. Han hade nog inte överlevt utan en daglig näve havregryn, jag tror inte det.
Nu är han kaxig och stursk, jagar bort till och med tuffaste honan som annars är den som äter först.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar