Utanför fönstret till arbetsrummet har han sin fågelmata. Rödhaken sitter precis vid rutan och äter, i smyg. Man kan inte titta på den för då blir den rädd, men om man sitter tyst i fåtöljen syns den i spegeln på motsatta väggen.
Jag ångade ner efter kameran, så klart, men sen hade rödhaken flugit iväg och kom inte tillbaka på ett tag.
Då fick jag fotografera braxenskelettet som hänger i fönstret istället och frostrosorna som skymmer sikten mot sonens lilla stuga. Och ett magnoliablad men bilden blev suddig. Och sen var det dags att gå till bussen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar