Meddelande.

Jag är inte säker på vad de menar.
Det kan vara något om sill, eller så handlar det om blommande gula sommarfält?
En annan gång när jag såg ett sådant fält - gulblommande och oändligt - så var det inte sommar än utan bara försommar.
Och det var inte vare sig senap eller raps utan påskliljor.
Den här bänken gör mig glad, och det har den gjort många gånger redan men härrom dagen hade jag till sist kameran till hands.

Vintergräs.

Märkte just att det var länge sen jag gjorde något nytt inlägg.
Förra veckan, tog jag inga bilder alls då?
Jo.
För vi hade storfika med grannar och familj på onsdagen - 121212 - och då blev det till sist dags att sortera in sommarens samlingar.
På höga bordet till exempel, där var hela ytan dold under ett tjockt lager långa grässtrån i full blom. En driva av den allra ljusaste sommaren här inne, snö utanför fönstret. Det var innan det börjat regna igen.
När jag försiktigt lyfte stråna låg en tunn hinna av ståndarknappar kvar på bordet.

Luddtåtel heter gräset. När det blommar på sommaren lyser hela tuvan i rosa och varmgrönt, stråna är lena i handen.
Nu är de istället gyllengula och violettrosa. Fortfarande lena, det tunna luddet ger en sådan fin lyster.
Jag samlade ståndarknapparna i ett kuvert och packade vipporna i små paket.
Resten av stråna la jag i kaminen, det brann vackert.

Fossil.

Igår fick jag en present.
Igen.
Jag får hela tiden presenter, lyllos mig.
Den här gången var det en liten pappask märkt  Prehistoric Fossil Collection.
Framsidan är en lucka och när man öppnar den blir det ett litet tittskåp med fyra alldeles kolossalt urgamla fossil i var sitt fack.
Alltså, själva asken är ganska gammal den med men inte lika gammal som innehållet.
En hajtand.
En pelecypoda, vad nu det är för något.
Ett mossdjur, det är 440 miljoner år gammalt. Ja, faktiskt.
OCH en bit dinusaurieben!
En bit ben från en dinusaure alltså.
Då har de alltså funnits. Just den här sprang runt i Grand County, Utah för 150 miljoner år sedan.
Benbiten är liten och svart och ser ut ungefär som en bit grillkol.
Mossdjuret ser ut som ett mossdjur.
Pelesypodan ser ut som två snäckor som sitter ihop.
Och hajtanden är en tand och misstänkt lik gäddtanden jag redan har. Den ska nog få följa med på skolbesök tror jag, tillsammans med de andra tänderna.
Men säg det inte till barnen!

Asken när den är stängd.

Asken när den är öppen.

Förresten var det Barbro som gav mig den fina presenten, tack snälla!